Idiolekter

Så nu när jag fått det där ur mig så kompenserar jag med ett kort lustigt inlägg. Ett sånt som jag alltid tänker att jag ska göra men sen blir det långt och meta. Oj nu höll det på att bli så igen...

En idiolekt är som en dialekt fast för en person. Det är en idiotisk lekt. Det är kul. Vi har väl alla såna litegrann men vissa har det mer. Så att när man som i det här fallet läser en kommentar på facebook föreställer sig personen uttala det och skrattar. Jag gillar mina vänners idiolekter och jag gillar att ha vänner som har idiolekter. Fan till och med fiender är roliga om de har idiolekter! Fett bra

Ett jävla inlägg

...öh! ...fan!
Skitläge, sjuk, inga planer, inget att se fram emot. Letar upp "california dreaming" på youtube men warner hade tagit bort den, hittar den på spotify istället, men det låter helt förjävligt för mitt ljudkort är uppfuckat så ena halvan av stereoljud saknas...

Varför fattar jag aldrig att när man inte gör nånting blir man deprimerad. Finns inga planer för sommaren. Resa verkar ju kul. Synd då när jag på coop igår får veta att köpet medges ej. För den här månaden och nästa måste jag låna av vad som kunde vart en reskassa. För övrigt, har jag inte hållt fast på att det det e ovärt att lida för att eventuellt ha kul sen, man borde alltid ha kul. Men även det skulle vart ett bra alternativ om jag hade nåt vettigt att längta till.

Jag vet inte vad jag håller på med. Och som ett brev på posten så fort jag inte gör nånting kommer nån välbekant idiotisk oro att jag inte klarar av nånting.