hype agänn

Japan shmapan! Hiragana no puro desu-yo (jag är proffs på hiragana, ett av tre alfabet) (inte sant). Fast lite sant ändå, kan läsa det någorlunda. Har en fin lärobok som jag lånat. I den får man läsa om Michael, Maikeru, en tystlåten affärsman som sätter arbete före nöje och hans fru Barbara, Baabara, som gillar att ha roligt, inte har ett yrke och får en hälften så lång beskrivning i bokens inledning som sin man. I första kapitlet får vi veta att honung är tillåtet att ta in till Japan men inte skinka (som Baabara självklart hade med sig, oseriös som hon är!). Hamu-wa dame desu. Bra att veta från början att hålla sig till reglerna i Japan! Nu tittade jag iaf i ordlistan till andra kapitlet och har ganska roligt. Har någon av er märkt att man på japanska ofta bara stönar eller liksom låter lite istället för att säga något. De har verkligen väldigt specifika såna ord märker jag nu. I bara den här ordlistan finns det två ord som dom översätter med "Uhhh" ("Ööhh" på svenska?). Anoo betyder ööhh som i att påkalla uppmärksamhet medan eeto betyder ööhh som utfyllnad medan man kommer på man ska säga. Vidare i samma ordlista finns "are!" som uttrycker mild överraskning och "e!" som betyder, jag citerar: "exclamation of mild surprise or when you missed what was said". Underbart! Tycker jag, jag ska noga studera skillnaden mellan ee, e!, eeto, aa, anoo, are!, un och så vidare. Specifika grymtningar som kan låta både rått och gulligt får tummen upp (man borde göra ett språk med bara sånt). Som belöning för att du kära läsare tagit dig genom denna språkliga redovisning bjuder jag också på lite fet lock and lorr från öst.